Plasthuvud o ålderkris

Jaha, då var jag 36 år då. Jag FATTAR inte det. Tycker att jag är runt 30 år... men nu närmar sig 40 strecket. Jag har ju inte ens kommit över min 30-årskris ännu. Den här bloggen är ett resultat av den krisen och jag bearbetar ännu mina känslor och kommer högst antagligen inte att vara färdig före jag är 40 år. Kris på kris. Livet kanske då. Skulle på riktigt inte villa bli påverkad av ålder, men blir det ändå, det tynger mig underligt mycket. Kanske bäst att inte tänka så mycket på det hela, istället LEVA.

Idag lever jag här i Leuven och läser in mig på hur basala ganglierna fungerar. Sen skall jag öva på att forma en "plasthuvudmodell". Det gäller att vara snabb när man tar den uppvärmda och flexibla plastbiten (ca 30cmx30cm) från det varma vattnen och formar den på patientens (i mitt fall en annan forskares) huvud. Man måst samtidigt dra ner och inåt så plasten formar sig exakt efter personens huvud. Tar ca. 5 min att stelna och sen går det lätt att ta det egna huvudet på och av (fniss). På plasthuvudet kan man sen prick ut det rätta stället att manipulerar med magnet stimulering (TMS) för just den personen.

Kanske jag kan göra en mental övning med plasthuvudet och ålderskrisen. Jag får bara tänka på ålder när jag har mitt plasthuvud på. Vilket plasthuvud jag är, öhöhöööööö. (ok, tillbaka till wikipedia)

Så här fin vy över Bryssel hade vi på födisfikan i söndags