fredag, december 22, 2017

Julbubblan, den nya frisyren och Mahalia Jackson

De sista julklapparna borde köpas ännu idag, paketeras och kappsäckar packas. I morgon kväll åker vi till Finland och julfirandet. Här i Bryssel gryr dagen långsamt in i ett grått dis, jag hör hur soporna hämtas utanför (det är vita och gula påsarna idag) och någonstans tutas det stressat.

Skulle gärna bara krypa in under filten i soffan och se på klassiska julfilmer (btw bra tips på julfilmer har Ellen Strömberg på bloggen Blejk, Fejt och Fab). Men måste väl tvinga mig till julruschen ännu idag, SEN går jag in i min julbubbla där bara varma, snälla och goda saker finns.

Julbubblastämning (filten har tagit sin plats på soffkanten) redan på Rufus födelsedag - då snöande det till och med.

Nya håret efter besöket hos brasilienaren - nöjd, hon förstod
precis vad jag menade med naturligt.

I min julbubbla tänker jag bland annat lyssna på Mahalia Jackson. Och före jag loggar ut vill jag ännu säga:

God jul kära du som läser det här - vem du än är, var du än är.



onsdag, december 20, 2017

Vill inte ha ett torrt hjärta

Älskar att fundera tillbaka på olika skeden i livet och de dofter, känslor och minnen som dessa stunder väcker. Det är den där nostalgiska sidan av mig som jag ofta pressar undan för att få annat gjort än att stirra på gamla bilder och le och gråta över det som varit. Annars slutar mitt liv med att jag bara har bilder på mig där jag stirrar på en dator och ser på gamla bilder, ler och gråter. Hur sorgligt skulle det inte vara - en hel dator full med mina rödgråtna ögon över hur snabbt allting gick.

Vad jag vill komma till idag den 20 december år 2017 (hjäääälp det är 4 dagar till jul) är att vi på franskan - julhelgen till ära - hade filmmys. Vi hämtade alla med något att äta, den ljuvliga damen från Pakistan hade stigit upp klockan 5.30 för att fixa sin rätt, andra kom med typ croissanter från kvartershaket. Oberoende så var det en fin stämning i klassrummet.

Vi såg på Le Fabuleux destin d'Amelie Poulain från år 2001. Och det är här som mina nostalgitankar rusade fram. Jag har inte sett filmen sedan den kom ut och alla minnen öste över mig. Försökte att hålla tillbaka gråten för att inte verka helt instabil, men i slutet när Amelie får granngubbens hälsning i form av en vhs-film blir det för mycket nostalgi blandat med romantisk scen på film och tårarna väller fram. Försöker snyta mig och låtsas som att jag fått något i halsen. Torkar, snörvlar och hostar och kippar efter andan efter ett tidshopp inom mig på närmare 20 år.

Granngubbens pepp till Amelie om att våga ta chansen till kärlek

Modet känns också helt rätt igen. Vart försvann 17 år?


fredag, december 15, 2017

10 pepp-förslag till rörelseglädje

Tänkte fredagen till ära föra fram mina 10 förslag från förra årets "motivations-kalender". Efter långa, krångliga inlägg kom jag fram till tio saker som påverkar positivt motivationen till att röra på sig. Allt inom ramen för en human kroppssyn och attityd till motion och rörelse.

1. Börja med att jobba på din självkänsla. Öva på att tro på dig själv gällande motion och rörelse. Sök fram minnen då du mått bra av motion. Lev in dig i den känslan. Ifall du inte har positiva motions-minnen: föreställ dig vad som kunde intressera dig i de bästa av världar och sök stöd av peppande vänner eller t.ex. en personlig tränare. Gör en lista på motions-hobbyer som kunde intressera (älskar listor! ifall du inte tycker om listor - skippa listan)

2. Tala om för någon att du vill börja röra på dig mera eller börja en ny(gammal hobby). Det är svårare att backa ut efter det.

3. Lär känna dig själv och din personlighet. Hur fungerar jag gällande motivation? Vad brukar få dig att komma igång gällande andra saker i livet? Använd yttre motivations-knep till en början om du tror du behöver det, dvs piska eller morot. Lägg upp en plan och eventuella delmål och slutligt mål ifall du vet att det brukar hjälpa dig att hållas motiverad i andra sammanhang. Jag älskar som sagt listor, men listor med boxar att kryss av älskar jag ännu mer - känner mig så duktigt då - kryss, kryss (se en penna svinga över listan och rita kryss i tomma rutor) och livet känns genast mera hanterbart.

4. Börja lugnt och lyssna på din kropp. Fundera på skillnaden mellan muskelvärk och annan värk i kroppen. Muskelvärk är ofta bara bra och ett tecken på att du tränat så att små bristningar uppstått i muskeln vilket gör att muskeln kan bli starkare. Men det betyder också att du skall respektera muskelvärken och inte träna hårt genast nästa dag, utan låta musklerna återhämta sig. Ju mera du rör på dig ju mer skall du också vila (läs sova).

5. Se till att du får mycket pepp under processen. Får du inte så be om det av vänner (jo man kan) eller sök dig till en professionell (personlig tränare eller fysioterapeut). Omringa dig med människor som du känner dig trygg med och kommunicera också till dem vad du vill med din nya motions-hobby och poängtera att det här är viktigt för dig.

6. Ensamma promenader kan vara sköna, men kombinera gärna med motion i grupp. För att det är svårare att komma undan då och för att du mår så mycket bättre efteråt.

7. Undvik all ytlighet inom motionsvärlden om möjligt. Sök dig till välkomnande grupper med bra dragare. Typ: Se dig inte kritiskt i spegeln där ensam på en springmattan på det flashiga gymmet utan blunda och njut av känslan i kroppen efter avslappningstimmen.

8. Den långsiktiga målsättningen är alltid inre motivation
jag vill röra på mig för att det känns bra. Alla kan nå dit. Det handlar om att hitta för just dig rätt motionsform och takt.

9. Men också bra att komma ihåg att din motivation förändras hela tiden. Det finns inte en lösning som håller livet ut. Efter en tid - också då man hittat rörelseglädje- kan man behöva ny inputt (mera pepp, nya rutiner, nya mål, ny hobby osv). Men då du en gång har hittat den inre motivationen till fysisk aktivitet kommer det alltid att vara lite lättare att komma igång på nytt, dvs tillbaka till punkt 1 (jag är sååå här i den där svackan nu, så försöker peppa mig med mitt eget pepp).

10Och sist men inte minst: Du bestämmer själv över din egen kropp. Tänk vad bra och befriande!

Och ett bonsuråd från år 2017: LÄS INTE dåliga bantningsråd och annan fitnesshets i kvällspressen.

Halleluja! Taaa miiina rååååd om motion, se hur glad - och lite crazy - jag är.
Ögonblicket är från handbollsträningen på Lins möhippa i somras. Mmmm sommar

Ps. Glöm inte att Yle livestreamar idag kl.19 finsk tid från Lilla Teatern där kvinnor läser upp vittnesmål från #dammenbrister

måndag, december 11, 2017

Snökaos och nytt hår

Sitter här i Bryssel mitt i ett snökaos. Just så jag rymdes med på metron på morgonen då buss och spårvagnar inte fungerar normalt. Det är inte obligatoriskt att byta till vinterdäck på bilar i Belgien så ni kan tänka er kaoset då slirande mellaneuropéer försöker ta sig framåt på landsvägarna idag.

I det här gråbleka slaskvädret känner jag mig också gråblek och funderar på ifall jag borde göra något med mitt hår för att pigga upp livet lite. Vi har en trevlig brasilianska som öppnat ny salong alldeles bredvid oss och tänkte testa stället. Danni har redan varit där och hon hade aldrig klippt någon så snabbt då han hade så lite hår i jämförelse med brasilienarna hon brukar klippa. Nu är ju Dannis hår tjockare än mitt så vet inte om stället är rätt för mig. Fortsättning följer.

SNÖ - vad är det för nymodigheter? Så här ser vårt kvarter ut när jag kommer
gående från metrostationen (metron är det enda transportmedel som fungera bra idag). 

Blev ändå osäker på håret, vem av oss har egentligen tjockare hår i dagsläget?
Parförhållandet - en evig tävlan. Här är vi på vår metrostation Jospehine-Charlotte på väg till
ambassadens självständighetsmottagning förra veckan. 

Det blev ju ingen fredagslåt då jag hade fullt upp med Rufus födelsedag och gäster, så det får bli en måndagslåt istället. Har lyssnat på Led Zeppelins Stairway to Heaven under de senaste veckorna och vet inte varför. Den bara kom till mig, måste analyser vidare en annan gång.


fredag, december 01, 2017

Cokis-julreklam känslan

Det är första december! Glömmer varje år bort magin som sker i vårt hem på julkalendermorgnarna. Skillnaden från november är som natt och dag. Efter att under hela mörka november i arla morgonstund ha släpat och dragit upp barnen ur sängarna, lirkat och mutat och till sist kommit iväg till skolan så är det nu som jag lever i en julreklam från Coca-Cola.

Barnen vaknade i morse genast då jag väckte dem. De klädde på sig blixtsnabbt och sprang ner till kalendrarna med leenden på läpparna. December - I love you!

Har hela veckan varit ensam eftersom Danni jobbar i Abidjan (Eflenbenskusten) där han följer EU-Afrika mötet. På mötet har EU:s och Afrikanska Unionens länder bl.a enats om att migranter skall evakueras från slavhandeln i Libyen. Så sjukt att det är 2017 och jag skriver SLAVHANDEL. CNN rapporterade först om detta för en tid sedan.

Vill också före jag sjunker in i fredagsmyset tipsa om att det på Facebook finns en grupp som heter #allasansvar där alla är välkomna med. Tillsammans lär vi oss mer om mekanismerna bakom sexuella trakasserier och tillsammans kan vi skapa ett bättre samhällsklimat för kommande generationer.

Igår kväll när jag steg ut från dörren såg det ut så här! Let it snow, let it snow, let it snow - lite cokisreklam fiilis också här.
En bild från förra söndagen då vi firade Dannis födis med hamburgare. Sen åkte han till värmen.


Och fredagslåten blir Finlands luciakör med Linda Lampenius. Blir ibland så trött på Svenskfinland, men den här veckans stöd i #dammenbrister kampanjen visade den fina sidan. Så nu går jag all in gällande fredagslåten - luciakören och Folkhälsan varsågoda.

Ha en finfin helg!