måndag, december 29, 2014

Jul i rymden

Och så firades julen. Den var som den brukar, en blandning av släktingar, mat, skratt, tårar, irritation, glädje, tacksamhet och trötthet. De fina stunderna var:

- När jag alltid nu som så då övervann irritationen som av någon orsak uppkommit, lät den smälta bort och istället klarade av att njuta av stunden.

- Den stora skålen med sikrom hos mina föräldrar, de hemlagade lådorna i Dalsbruk och kalkonen i Åbo.

- Morgonmojs med barnen till klockan 12 på dagen

- När vi körde upp på Mannerheimvägen och för SISTA gången för den här julen lyssnade på Arne Alligators Jul i rymden och vi alla klappade med. Vår grande finale för det här årets julrunda.


tisdag, december 23, 2014

Vägen hem

Vi var idag och köpte julklappar. Delade upp oss så att Rufus gick med Danni och Elsa och jag shoppade loss på eget håll. Tycker inte om julklappsköpandet i sista sekund. Får mera stressmage över köphysterin och snabba köpbeslut.
Men den vintriga dagen gjorde ändå shoppingäventyret uthärdligt. Nu skall vi åka mot åboland och fira jul.

GOD JUL!

Topeliusgatan

Korsningen mellan Runebersgatan och Södra Hesperiagatan

Snögubben och Elsa
Till sist lite google-reklam, tyckte de kunde behöva mitt stöd:)

fredag, december 19, 2014

Mera julpynt

Jag som trodde att jag inte orkade med jul. Men ändå kryper de där pyntbehovet fram ur mina händer. Se bara så fina de här julgranspynten är! Dem fick jag av Helena som har en liten ateljé i Dalsbruk. Hon gör helt fantastiskt fina grejer, så om du nu råkar ha vägarna förbi Dalsbruks torg ska du absolut besöka hennes butik som ligger bredvid Rosala Handelsbod.




onsdag, december 17, 2014

Vardagen ur Elsas synvinkel

Kommer ihåg att jag för en tid sedan skrev om hur Rufus tog fina bilder med telefonen. Nu har han inte plåtat (hur skrev jag de ordet plötsligt, så ofinlandssvenskt av mig) så mycket på sistone, däremot har Elsa varit flitig framme med kameran. Jag hittar alltid massor med intressanta bilder i min telefon. Lite suddiga, men intressanta. Här är några av de senaste:

Barnens ytterkläder som är på lämplig höjd för en 3-åring.

Föräldrarnas ytterkläder som hänger för högt uppe
Bamseväskan - som bara ligger där
Mamma som bara fixar hela tiden
Buu-klubben och julkalendern
Och en spex-selfie på självaste fotografen

tisdag, december 16, 2014

Romantikern

Har under de senaste kvällarna/nätterna (kommer aldrig att lära mig gå och sova i tid) sett på triologin med Ethan Hawke och Julie Delpy. Började i "fel" ända och såg först Before Midnight (2013) när Céline och Jesse är lite på 40 år och stressade småbarnsföräldrar. Hoppade sedan till den första filmen Before Sunrise från år 1995. I den filmen träffas de för första gången och man får följa med dem under en dag och natt i Wien och till sist såg jag på Before Sunset som kom ut år 2004 där de efter nio år ses igen och den här gången i Paris.

Det blev något varmt kvar i magen efter att jag sett filmerna. Kärleken beskrivs så fint och miljöerna är också så varma och somriga att jag nästan kände värmen från kullerstenarna och husen.

Fast lite ångestframkallande är det också att bli påmind om hur snabbt livet går. När jag fortsatte med att se på Before Sunrise och plötsligt såg Jesse/Ethan och Céline/Julie som nästan 20 år yngre började tårarna genast rinna och de rann under hela filmen. Inte för att filmen i sig var så sorglig, tårarna rann mer för min och deras ungdom, för den som varit och den som inte kommer igen.

Men som sagt: en fin film triologi som tips till julhelgen ifall du inte råkar ha sett dem.




måndag, december 15, 2014

Back in business

Sitter här i en datasal på Arcada. Det var länge sen sist. Kruxar av den ena to-do-grejen efter den andra. Jag har bl.a. kommit fram att jag skall söka till KU Leuven för utbyte nästa år. Så var det med den saken. Nu gäller det bara att finslipa ansökningen och sedan hålla tummarna.

Danni åkte igår iväg på sin första Bryssel-tur. Det här Belgien-äventyret börjar kännas lite mera verkligt plötsligt. Lite klump i magen hela gårdagen (fint julrim där). Men efter att vi vinkat av Danni och jag körde tillbaka hem med barnen fick jag en sällsynt jävlaranamma-moment. Nu är jag ansvarig över rumban här hemma och det ska banne mig fixa sig! (får se hur länge den energi-kicken håller)

Matchande baggage och lampor.

fredag, december 12, 2014

HSB

Snubblade igår över ett HSB (higlhy sensitive person)-liknande test på FB. Kunde igen konstatera att jag bara kunde checka av listan på HSB-sympotm, check, check, allt stämmer på mig. I bussen på morgonen funderade jag på det där testet och var lite störd över det hela. Vet egentligen inte varför jag blev störd? Kanske har det och göra med att jag har svårt med att lägga mig själv i ett visst personlighetsfack. Det begränsar så lätt, nästan ångestframkallande. Eller så skulle jag helt enkelt vilja vara annorlunda, lite hårdare och lite tuffar och blir störd när jag blir påmind om att jag är känslig.

Fast känslig är bra. Lyssnade under samma bussresa på Thomas Di Leva (känslomänniskornas känslomänniska) och njöt av att känna glädje (när jag nu en gång känner så mycket). Glädje över att praktik nummer två tog slut idag och jag har överlevt. Wohooo!


måndag, december 08, 2014

Rufus 6 år!

Idag var det Rufus födelsedag, min baby är 6 år! Det har vi firat i dagarna tre:

Först förskolekalas på lördag

Sen släktkalas på söndag. Se vilken duktig värdinna jag är, leende häller jag upp kaffet.

Suddigt bildbevis på muffinsarna som vi bakade på fredag. Barnen fick själv fixa dekorationerna - lyckad idé som jag kopierat från ett annat kalas.

Och idag har vi tagit det lugnt och njutit av ett relativt städigt hem, goda rester och många fina nya presenter.

fredag, december 05, 2014

Muffinsbak

Vi bakar muffins till Rufus 6-års kalas i morgon. Som han har väntat på födisen! Nu blir det firandet i dagarna tre. I morgon förskola, på söndag släkt och på måndag riktig födelsedag. Mellan bakandet har vi igen fotobootat oss. Alltid lika underhållande.

Barnen och jag. Danni sprang i väg på sählygängets julfest. Som straff får han vara lekledare i morgon på förskolekalaset

torsdag, december 04, 2014

Livet går som en dans

Jag vet att jag är trött då:

- Jag väl framme på praktiken märker att jag har Elsas vantar inne i mössan. Mössan har jag haft på huvudet hela den 40 minuter långa bussresan. En liten extra bula på huvudet så här torsdagen till ära.

- När jag talat om tartuntapihdit istället för tarttumapihdit hela dagen (har gjort det här förut, svårt att lära en gammal hund...). Har trokat ebola-tänger (det heter griptång på svenska kom jag just fram till genom att googla) till äldre medborgare som vistas på sjukhus.

- När jag inte har krafter till annat än att värma upp nudlar (spenatplättar till barnen). Har inte ätit nudlar på länge. Konstigt stark flashback till runt år 2000 och av någon orsak fick jag också Ally McBeal-associationer.




Jag borde kanske också dansa (i smyg, i typ omklädningsrummet) i morgon på praktiken - och sluta vara så i pisse hela tiden.

tisdag, december 02, 2014

Finskatrauma - taas kerran

Idag har varit en jobbig dag på praktiken. Ingenting känns som om det blir rätt. Formulerar mig klumpigt och blir helt blockerad i hjärnan då jag skall dokumentera på finska. Tror jag skapat någon tvångstankesyndrom om att jag-inte-kan, det-inte-går varje gång jag börjar skriva. Jag har helt tappat mitt självförtroende. Hjärtat dunkar, tanken blir spretig och grötig och jag kan inte fokusera. Sen blir texten till slut inte katastrofal, men då har jag dissat mig själv så många gånger att jag är helt slut. Känner mig som om jag står i skamvrån då handledaren helt supervänligt rättar grammatiken. Inte helt normalt beteende. Varför kan jag inte ha en normal hälsosam relation med finskan? Så där positivt nyfiken, istället för vettskrämd.

Törstar mig med att stirra på sommarfoton. Hur är det möjligt att det här för 5 månader sedan kändes helt verkligt? Det är ju som ett annat universum, helt främmande och overkligt.


måndag, december 01, 2014

Det händer

Idag öppnade Rufus första gången helt själv ytterdörren med nyckeln och Elsa har börjat säga Rufus istället för Ia under de senaste veckorna. Det här som en minnepinne till mig själv.