Bröllop i början av årtusendet

Läste just både Amanda och Malins blogginlägg om bröllop i början av årtusendet. Kloka kvinnor. Fast jag provoceras ändå.

Jag hör till samma generation och log förtjust för mig själv när jag blev påmind om att man faktiskt ännu i början på 2000-talet gick till en datorklass för att logga in på internet. Kan inte minnas vad jag gjorde där dock... läste kanske Aftonbladet (de satsade tidigt på sin nätsida). Förutom att det var svårt att hitta internet för 15 år sedan så var många andra saker också sämre jämfört med idag - till exempel homosexuellas rättigheter och acceptans i samhället.

Så det där med att det var enklare förr att ordna bröllop. Njaaa. Skulle jag fråga en ännu äldre generation så skulle vissa lyckligt sucka att då, på deras tid, var det ännu bättre och mindre stress för då fanns det bara två bröllopsbutiker att välja emellan i hela FINLAND (skoj), medan generation nummer tre med en glimt i ögat skulle viska att på deras tid plockades brudbuketten från ängen bredvid och så vidare. Men var det faktiskt lättare och enklare? Tror inte det.

Visst är digitaliseringen en stor förändring i våra liv, men jag tror ändå att om man var en stressare (så som jag) på 1970-talet eller i början av 2000-talet så stressade man över bröllopet då lika mycket som idag. Var man den som jämförde med andra (så som jag) så sneglade man på grannen eller i en glammig bröllopstidning och försökte kopiera. Jag tror att fenomenet med att stressa för bröllop ändå sitter mer i personen än i informationsflödet.

Nu har jag ju inte genomgått ett bröllop och är väl egentligen bara avundsjuk.