Åjnej vad jag är trött på tråkiga föredrag i arbetslivet! Idag var jag på studiebesök till arbetshälsoinstitutet och deltog i ett seminarium riktat till studerande inom social- och hälsovården. Det skulle kunna göras sååå mycket mer motiverande säger jag bara! Vad är det för fel på seminarie-planerandet i det här landet? Eller är det bara jag som råkar ha deltagit alltför många gäspiga tillfällen där föredragshållaren ställer sig på podiet, klickar på sin powerpoint med organisationsfigurer i lite olika färger, harklar sig i mikrofonen och så monotont börjar berätta precis det samma som står på slidsen? Sen blir det paus och man får kaffe/te och bulla och sen in igen och stirra. Jag blir gaaaalen av sånt (säkert dels för att jag själv hållit liknande föredrag och bara blivit trött på mig själv)! Jag har all förståelse för utmaningen i att hålla presentationer, men åtminstone kan man ju försöka hålla en kontakt till deltagarna. Eller våga tala fritt när man nu en gång verkar behärska ämnet. Det blir liksom så oengangerande fast innehållet kan vara hur intressant som helst om man bara plöjer igenom de tråkiga slidsen en efter en. Gäääsp!
Fast det blev faktiskt bättre mot slutet då en fiffig arbetspyskolog berättade om mångkulturella arbetsmiljöer. Hon var bra även om hon också hade en pp-presentation med alltför mycket text och några bollar.
Ps. Ifall någon är intresserad av att börja jobba på THL så tipsade en från deras HR-avdelning att närmare 200 personer kommer att gå i pension inom de närmaste åren, så de kommer att behövas nytt folk i rätt stora mängder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar