Under veckan som gick försökte jag skriva ner en del av min historia. I beteendevetenskapskursen ingår nämligen en uppgift där vi skall reflektera över våra egna liv och varför vi blivit dem vi är. Jag älskar som sagt den här typens reflektioner och började skriva på det jag trodde skulle vara en rolig uppgift, men det visade sig vara skitsvårt. Längden och djupet är självfallet helt valfritt - vi får liksom inte vitsord för den här uppgiften - och det är just omfånget som blir svårt. Jag skulle ju kunna skriva hur mycket som helst.
Det jag i varje fall kom fram till är att jag egentligen är ett skrutt som alltid varit rädd för det mesta som finns utanför hemmets trygga väggar, men av någon anledning har jag alltid tvingat mig att hoppa in i det okända. Varför jag alltid tvingar mig att hoppa vet jag inte, men jag är glad för att jag hittills har vågat.
|
Skruttets flaskpost |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar