Memory Lane

En utmaning med att packa är att inte fastna i alla gamla bilder och brev. De kommer alltid fram då jag flyttar. Sen är de gömda i någon låda tills nästa flytt. Borde ju bli en ändring på det här. Måste komma på ett bättre ställe för förvaring av minnen än längst in och högst upp i skåpen.

Hittade bl.a. den här ljuvliga bilden av Rufus:

Och nu börjar han förskolan.

Och så hittade jag de här urklippet från Salon seudun sanomat om bilkrocken vi var med om år 2008. Ingenting värre hände som tur någon av oss involverade. Jag körde och kommer ihåg att jag hann tänka, när bilen plötsligt dök upp framför mig och före det smällde, att slutar det så här? Fan vad orättvist. Vi hade tur på många sätt. Speciellt att jag för en gångs skull höll hastigheten och körde 60 km/h. Livet är så skört och slumpmässigt.

Danni var med i bilen och Rufus i magen.

Som loppukevennys ännu ett foto från kanske år 2001. Ibland bli jag förvånad över att tiden gått så snabbt och att jag känt D så länge. Overkligt.

Well hello babyface!

Kanske det ändå är bra att minnena är där långt bak i skåpet. Don't live in the past Marge, sa Homer en gång. Plus att med alla minnen i vägen kommer jag inte igång med det jag skall göra idag, dvs MÅLA i nya lägenheten.