Läste en intressant kolumn i Helsingin Sanomat om beroendeskap. Poängen var att det inte enbart är drogen som är det avgörande ifall man blir beroende - även om det är frågan om heroin - utan i lika hög grad utanförskapet och rotlösheten.
Det här är kanske inte något nytt, men texten var ändå en ögonöppnare för mig. Till exempel visste jag inte att heroin som i forskningssyfte testats på friska drogfria personer lett till att dessa personer inte alls fått den euforiska känslan som så ofta förknippas med heroin. De som testades kände enbart yrsel och illamående och blev inte alls beroende.
Mösstest som gjorts i små trista burar med heroin har alltid visat på att musen snabbt blir beroende. Men test som gjorts där möss fått vara i stora burar som påminner om deras naturliga miljö har visat att de a) inte överhuvudtaget är intresserade av heroinet b) att även om det fått i sig heroin inte blir beroende.
Fascinerade på något sätt. Hur enkelt det låter. Lev som du trivs och med dem du trivs med och livet i sig euforiskt nog. Borde jag bli präst istället?
Kolumnen finns här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar