Är jag på rätt stig, Stig?

Kunde man fråga någon som heter Stig. Jag känner faktiskt en. Kanske frågar jag honom det nästa gång vi ses. Nåjo, orsaken till att jag funderar på stigar är att jag just läste Hannahs blogg där hon länkat till en Super Soul Sunday med Oprah om att hitta rätt i livet gällande bl.a. jobb. Och jag äääälskar ju den här typens funderingar!

En tanke flög in i mig när jag såg på Oprah-klippet: Tänk om jag egentligen bara vill fly ansvar och därför inte hittills har varit helt nöjd med det jag gör. Det här hade egentligen ingenting med klippet att gör, alltså ansvarstemat, men mina hjärnceller (de som jag inte dödade förra lördagen) började snurra.

Så länge som allting är nytt och jag inte behöver ta ett så stort ansvar så har jag sällan någon stress. Tänk om jag får söndagsångest över att göra gymprogram till seniorer då när jag känner att jag måste göra dem, då när det är mitt jobb. Sen när jag är färdigutbildad är det kanske ändå en röst som gnagar inne i mitt huvud om att jag ju inte alls kan det här och att jag aldrig kommer att vara fullärd och så får jag ångest. Och så kanske det plötsligt igen känns som om jag spelar teater. Tänk om jag egentligen är rädd för att bli stor, vuxen och ansvarsfull?

Hmm, jag njuter i varje fall en stund till av att bara vara glad just nu.

Tände för första gången ljus den här hösten och plötsligt blev det så höstigt.