Förutom att fundera på var m. pectoralis major egentligen fäster och ifall jag skriker för mycket där hemma, funderar jag också på om människan ändå inte är god i grund och botten? Jag vill tro så. Fick tillbaka mitt kollektivtransportkort (VAD kallar man det egentligen? helt blackout) som jag tappade tidigare i veckan med en lite hälsning och smiley. Blev så glad!
Funderade också i spåran, på vägen hit till Arcada, på facebook-fenomenet där man delar med sig av bilder på "försvunna" människor och den björntjänst man kan göra ifall man sprider vidare bilder, då det i värsta fall kan handla om förföljelse, kvinnomisshandel och elände. Det är ju inte bra. Men samtidigt finns det 1000 och åter 1000 människor som vill väl och vill hjälpa till och gör något (även om det bara är att klicka). Det känns också bra. Människan är nog god i grund och botten, jo, så måste det vara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar