Teater och spring

Mina ögon känns idag uppsvullna och det beror på att jag igår var och såg på Kristina från Duvemåla. Grät inte lika mycket som under I taket lysern stjärnorna som jag såg tidigare i år, men visst fick jag gråtvaluta för pengarna också den här gången. Nu låter det som om jag går på teater ofta, vilket jag tyvärr inte gör, allt för sällan blir det. De här två pjäserna är allt jag sett under de senaste året. Men bättre det än ingeting. Jag blev också otroligt imponerad av Maria Ylipääs talang och förmåga att höggravid inte låta en flåsning komma igenom mellan springandet och sjungandet. Gud vad hon var bra!

Imorgon skall jag springa HCR vilket känns lite skrämmande eftersom jag inte alls tränat så mycket jag velat. Förra året kom jag i mål på 2 h 28 min och i år hoppas jag att jag bara kommer i mål. Får se hur det går.