Kan någon brändä medelålder? Sätt ihop en kommitté så där som Finland-brand gruppen för något år sedan. Eller är det bara jag som associerar negativt när jag tänker på medelådern?
Nu knackar den - medelåldern alltså- på dörren i mitt liv och jag känner paniken stiga. Dagens spårahändelse skedde i det tysta inom mig. Det nästan stack till i mig när insikten över att min ungdomstid definitivt är över sköljde över mig där i 8:an. Jag vet inte vad det var som fick mig att känna så starkt. Men det hände nu plötsligt idag och det känns vemodigt. Inte kanske så mycket för att jag längtar tillbaka till tiden som 22 år, men för att medelåldern känns så förbaskat tråkig.
Jag tänker på påsar under ögonen, skilsmässa, omöjliga tonårsbarn, rynkor, chefer som inte förstår ens potenital och sjukodm. Inte så bra, måste göra något åt det här.
Kanske ringa till Alexander Stubb?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar