Torsdag var en dålig dag. Trött och stressad och i spåran hem från dagis stod två unga, snygga blondiner på "vagnstället" och förstod inte att flytta på sig. Jag rymdes just och just, men de var sjuttons trångt och så hade den ena mage att himla med ögonen när Elsa började skrika. Jag hade lust att drämma hennes feik louis vuitton-väska i huvudet på henne. Sen bestämde jag mig för att försöka vända det negativa till något positivt i den lokala Alepan före vi kom hem. Märkte att gubben i kassan (han är typ 60 och skallig, men brukar vara glad) var tillbaka efter en lång paus och så gick jag och säga
att jag tycker att det var roligt att han var tillbaka. Han tittade frågande på mig och frågade sen om vi känner varandra.
Nej, nej jag brukar bara gå här ofta, sa jag. Då konstaterade han att han inte kommer ihåg mig. Jag kände mig som en total weirdo.
Sen som grande finale för dagen slängde Elsa min iphone i wc-byttan senare på kvällen.
Men jag tror på mänskligheten igen efter att igår ha varit med underbara barn på ett dagis och observerat deras motorik (som en del av en kursuppgift). Och idag är det ju första advent och jag skall på lillajuls fest med barnen (Danni jobbar). Här är några av våra jukalendrar i år:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar