Borde försöka skriva en ny CV för kommande jobbsök här i Belgien. Får ingenting gjort och stirrar istället på Kardashians (har hittat dem först nu - måste ju kolla vad som göra att miljontals människor följer med deras liv). Men jag blir bara mera apatiskt av realityserierna, som att dricka öl när det inte egentligen smakar och efter klunken har man bara ännu sämre stämningsläge.
Jag kollade också i tristressen på mina äldre instagramfoton och konstaterade att jag varit som lyckligast när jag.
A. Lyckats på jobb/praktik/studier
B. Rört på mig mera
Har liksom fått överdos av ensam-hemma-med-barnen under de senaste åren. Inser att jag i framtiden kommer att läsa det här och skaka på huvudet och önska att jag kunde vrida klockan tillbaka. För att bara för en stund känna mina barn runt mig, i famnen, klösa, knipa och krama mig. Jag kommer att längta med en kärlek så stor att det värker i hela kroppen och fälla en tår över det som varit och inte kommer igen. Men just nu vill jag ha mera egen tid för min karriär. Så är det sen. Aldrig är jag nöjd.
Har försökt höja min stämning här hemma med vår roadtriplåt som vi lyssnade på i bilen till Alperna:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar