Mind-Body-Bridging

Var igår på en föreläsning om Mind-Body-Bridging. En rätt sympatisk amerikansk (tycker ibland att jenkare som föreläsare kan vara lite översittare - stormaktshögfärdiga liksom) professor som hade dedikerat sin arbetskarriär till att forska i kopplingen mellan psyket och kroppen.

Han hade några konkreta övningar som jag tycker var intressanta. En handlade om att istället för positive thinking (som han tyckte att inte var värt någonting alls) använda sig av medvetlighetsgörning av den negativa tanken. Han menade att de negativa tankarna alltid ändå finns där, att det inte är någon vits att försöka tränga bort de negativa med det positiva eftersom det kan leda till att de negativa tankarna kommer ännu starkare tillbaka efter en tid.

Lite yin/yang eller det onda och det goda-fundering alltså. Acceptera båda sidorna. Men att samtidigt medvetliggöra att den negativa tanken bara är en tanke och behöver inte gå vidare till att påverka din kropp negativt (musklelspänning, tryck i bröstet eller magont). Den kognitiva övningen man skulle göra var att när man t.ex. på morgonen ser sig i spegeln och ifall en negativ tanke dyker upp (jag är lat/ful/dum/dålig osv) istället tänker att:

- Nu tänker jag att jag är lat/ful/dum osv.

Den här lilla kognitiva övningen kan hjälpa tanken att hållas som tanke (ingenting  mer , ingenting verkligt) och hindra den att sprida sig via nervsystemet till kroppen och förorsaka symptom.

Om det fungerar så är det ju great. Jag tror inte det finns så mycket rätt och fel gällande olika kognitiva övningar. Om positiv thinking fungerar för dig så är det ju lika great. Men det var intressant att höra om ett allternativ.