Hemmamammatankar

Eftersom jag nu först och främst är hemmamamma den här hösten så har jag satsat lite mera på mathämtningslogistiken. Att köpa mat i stora marketar är typ det värsta jag vet, tycker mera om mindre butiker här på närmare håll där jag vet var jag hittar produkterna på hyllorna. Blir en hel del bärande då jag inte tar bilen. Köpte för en tid sedan en rullväska för att lätta på den här situationen. Har i Finland alltid kopplat den här typen av väskor till pensionärer, men här i grannskapet går ung som gammal med liknande system. Även då väskan är fullproppad så susar den upp för trappor tack vare tekniken med tre små hjul. Så behändigt!

Och vad lyssnar jag på då medan jag köper mat? Nu senast har jag lyssnat på Wild-filmens soundtrack. Den börjar med Simon&Garfunkels El Condor Pasa (if I Could sången). Tyckte först att de sjunger I'd rather be a hand than a nail (nail som i nagel tänkte jag då) istället för det korrekta I'd rather be a hammer than a nail. Funderade på den där nagel-meningen och förstod inte riktigt bildspråket, betydelsen var inte lika självklar som den första meningen I'd rather be a sparrow than a snail. För, ja, där håller jag ju med. Hellre äta än att bli uppäten. Men hellre en hand än en nagel? Eller ja kanske; handen gör ju så mycket mer, nageln bara är där. Fast naglar skyddar ju, är hårda, kan smyckas, fixas, vara vackra. Men hellre vill jag ju också göra saker så som handen. Så här höll jag på.

Tills jag en gång efter yogan igen då lyssnade på soundtracket och låten. Och nu hörde jag var det sjunger på riktigt. Att det handlar om att hellre vara en hammare än en spik. För man vill ju inte bli hamrad så klart. Jaaaja, det var ju mera logiskt.

Ni vet hur det är när man koppar alla intryck till ens egen livssituation. I min hjärna blev det här på något sätt en långsökt koppling till hemmamamma = nageln och handen = jobbet. Så sånt spännande händer här.