Det ekonomiska läget (som vuxenstuderande)

Ok, då har jag betalat räkningar och fick en mindre panikångestattack då hösten inte ännu börjat och sommarlönen bara susade förbi mina ögon innan den försvann. Jag får som sagt inget understöd för tillfället eftersom jag använt upp alla studiestödmånader och ramlar i mellan systemen för vuxenstudiestöd. Här skrev jag mer om det för något år sedan. Men istället för att gömma mig under täcket med en natcho-påse har jag börjat planera höstens möjliga inkomstkällor:

1) Började med att tacka ja till att dra vattenjumppa en gång i veckan (tänk att de frågade, det händer minsann inte varje dag att jag blir erbjuden jobb!). Inga stora summor, men en liten bonus där till julen + att det blir ju som en gratis jumppatimme för mig också.
2) Gick igenom möjliga stipendier på fyrk.fi och kom fram till att det under hösten bara finns en möjlig fond för mig. Men lägger in en ansökan i september och håller tummarna. Fick ju inget stöd för de ansökningar jag skickade in förra våren, men jag ger mig inte, nästa vår skickar jag igen en eller två flummiga ansökningar.
3) Måste kolla ifall jag får en kurs till godo som går nu under första perioden. Då blir det lite mera tid för att jobba på åldringshemmet. Måste bara på förhand skicka dagarna som är möjliga för mig så att det inte krockar med föreläsningar, Dannis jobbturer, barnvaktarnas tidtabeller, kalas, fotbollsträningar och andra inplanerade happenings som jag inte vill missa. Lätt som en plätt.

Måste plocka svamp och äppel (sylta och safta) hos mina föräldrar och frysa in (jag skämtar inte - super bra tillskott i den tråkiga Alepa-maten). Kanske borde vi ta ett fiskeveckoslut och frysa in abborrfileer? Nåja, det sista kommer knappast att hända, men man kan ju alltid planera.

Så lunkar vuxenstuderandelivet vidare. Ajöss då, nu måst jag på jobb.

Studier

Nu har jag anmält mig till nästa läsår för att fortsätta studierna i Fysioterapi. Om allt går vägen kommer det att vara mitt sista hela läsår. Galet! Kommer att missa första studiedagen eftersom jag ännu jobbar heltid den här veckan. Har inte heller sorterat och städat upp flyttlådan med studiematerial som jag tänkte göra under sommaren, men det ordnar sig.

Nu gäller bara att vässa pennan och söka fram suddgummit. Här kommer jag studielivet - en sista gång!

Overkliga instabarn

Sitter hemma och väntar på att min familj skall komma hem från Åbo. Först är det så lyxigt att få en stund för sig själv, sen blir det så tyst, så tyst. Och när Danni instagrammade en bild av dem där de sitter förväntansfulla och väntar på att Cirkus Finlandia skall börja känns det nästan konstigt att det faktiskt är mina barn där på bilden. Ibland vaknar jag liksom upp och inser att jag har barn. Den här känslan kommer alltid då jag inte sett dem på ett dygn eller mer. Så overkligt och så självklart på samma gång. Vänjer mig tydligen långsamt vid förändringar i livet, eller kanske det förblir overkligt. När de flyger ut ur boet eller på kvällen efter deras studentfester (no pressure) när det plötsligt blir tyst och de stuckit ut i försommarnatten, kommer jag inte att ha fattat någonting. De kom, de tog plats och de försvann.

Ps. Özzes spelning igår hade gått över förväntningarna. Så nu tar han och Lina över Kina snart - bara så ni vet.

Internationella nyheter

Om du råkar vara i Shanghai i kväll skall du gå på det här:

Min svåger har sin första DJ keikka där och jag håller tummarna för honom och hans DJ wify i kväll.

Och ifall du råkar bo i Schweiz skall du beställa champagne från Le Champagne Shop nästa gång du går på fest eller vill överraska någon. Min otroligt driftiga och coola vän Anna har bara så där (nånejnå) startat ett eget företag i Schweiz och öppnade hemsidan här i veckan. Mellan barnskötsel av två småttingar under 5 år har hon träffat och charmat både större och mindre champagnehus. Go girl säger jag bara! Nu väntar jag på att få börja beställa till Finland också. Bomba henne gärna med förfrågning om finlandsförsändelser.

Själv har jag jobbat på åldringshemmet idag och haft det riktigt bra faktiskt. Inte lika trött som igår.

Böter och bröllop

Den där semesterbrunan och fiilisen har ju försvunnit på bara några veckor. Har jobbat, jobbat och känner mig sliten fast hösten ännu inte börjat. Tog bilen till kvällsskiftet igår (bara av slapphet) och när jag kom hem var det totalt omöjligt att hitta en parkeringsplats eftersom det var konstens natt och fotbollsmatch och fan och hans moster på gång här i stan. Parkerade till sist på en dålig plats och fick så klart böter. SÅ onödigt! Aaaaaaargh! Har också sovit dåligt och lyssnat till Elsa som hostar. Jäkla dagisbobbor.

Tröstar mig med den fina regnbågsbilden som jag tog för någon dag sedan från vår innergård. Nu blir det väl ändå bra det här.

Och sen har jag kommit på att ifall jag gifter mig kunde vi spela den här på bröllopet:



Brukar alltid nu som då lyssna på Radio Sun Classics i bilen på väg till jobbet och fundera på mitt eventuella framtida bröllop. Piggar upp dagen.

Metoder

Fortsätter med att fundera på barnuppfostringsfrågor. Läste nämligen en text av Matilda Hemnell om vilka metoder som har fungerat och inte fungerat i deras familj. Kloka ord. Speciellt bra tycker jag om hennes tankar om att våga byta strategi (om man då har haft någon från första början). Inte så lätt alla gånger.

Och det där med närvaro är så bra, men så tungt ibland.

P.s. sitter just nu och bloggar medan barnen ser på något livligt på TV. Måste erkänna det, känns ju så dubbelmoraliskt annars.

Mauro

Fick plötsligt en energikick och fyllde i barnens om-mig-böcker. Har ständigt dåligt samvete när jag ser de där böckerna på hyllan. Nu är det väl okej om jag hittar på datumen för när de fick sina tänder? Det känns ju bättre än att de är tomt överallt.

På tal om barn så lyssnade jag för länge sedan på en intervju med Mauro Scocco där han konstaterade att oberoende hur du försöker uppfostra dina barn så föds de med ett visst temperament och gör som de vill i slutändan. Man få bara liksom försöka guida dem då det går och ge dem trygghet, mat och värme. Tyckte det lät absurt då att man muka inte kan påverka mera, men börjar nu hålla med honom mer och mer.

Mauro ja, OMG, jag har så början till 40-årskris (kan tydligen inte leva utan dem - kriserna alltså).

Deppad

Jag har på senare tid funderat på depression och hur man kommer ut ur den. Har under mina 30+ år genom erfarenhet märkt att jag mår bättre då jag har rutiner, rör på mig och jobbar med att inte stoppa huvudet i sanden utan att modigt försöka ta tag i saker som jag tycker att är jobbiga att konfrontera. Det här metoderna är inte nya, men insikter jag får av egna erfarenheter blir så mycket starkare och säger mig så mycket mer än kanske för någon annan som kan tycka att metoderna låter banala och tusen-gånger-sagda.

Blev glad då jag via Facebook hittade den här videon av WHO om depression. Jag kände igen många av mina egna tankar kring de där stunderna jag känner mig nere och vad som då kan hjälpa. Jag har aldrig varit djupt deprimerad, eller diagnostiserad för depression, men stundvis i mitt liv säkert lätt deprimerad (hur löjligt låter inte lätt i det här sammanhanget?). De små stegen, med betoning på steg. För mig har gåendet och framför allt springandet gjort att allt det tunga känns lite lättare. Kroppsrörelsen är en otroligt fin kraft!

Sommaren 2014

Kan inte släppa de lediga dagarna juli. Här kommer några fina stunder:

Speedat liv

Rufus började förskolan idag. Heeeelt galet. Men så är det. Han var nöjd och ivrig. Känns som han växer framför ögonen på mig. Vilket han ju gör, men ni vet så där som en speedad växtfilm där blomman växer upp från jorden på 10 sekunder. Borde väl börja ge honom visdomsord varje dag så att han klarar sig i denna galna värld sen när han är vuxen. Börjar med ett från Robin Williams (åååå Robin) och hedrar hans minne:

Vardagsrumsinspiration

Nu har jag fått tillbaka inredningsinspirationen. Den försvann för en stund och jag orkade inte ens bläddra i inredningstidningar under sommaren(!).  Men nu vet jag hur jag vill inreda vårt nya vardagsrum. Mellanöstern/rustik/vitt&frääääscht-blandning:

Det är bara pengarna som fattas.

Sälar

Kollade igenom sommarfoton och konstaterade att en av de bästa dagarna var när vi åkte ut på ett nästan spegelblankt hav utanför Utö. Vi hade solat hela dagen på stekheta klippor, råkat till och med hitta en vik som var algfri och mot kvällen åkte vi ännu lite längre ut och stängde motorn. Där flöt vi sedan omkring och så började de här sötisarna ploppa upp runt båten:

 Mindre trevligt är att havet såg ut så här utanför Utö. Bästa att försöka rädda Östersjön, eller hur!

Universum

Har försökt förklara eller åtminstone filosofera med Rufus hur rymden fungerar. Finns det liv där frågar han? Jag svara utan att blinka ja och fortsätter sedan med ett försiktigare tror jag. På jobbet sköter jag om själar som inte alla gånger vet var de är och varför de är här på jorden. Sörjer att en nära väns pappa gått bort alltför tidigt. Känner mig liten och ynklig inför universum. Mumlar på halvautomatik att man skall leva livet så länge man lever. Fullt. Men just nu känner jag mig bara trött. Har lyssnat på den här igen: