 |
| Har fortfarande inte klippt mig. Men EN dag händer det. |
Har länge tänkt skriva något om skol/dagis-starten här. En liten analys om hur det har varit för oss att börja skola och dagis på ett främmande språk. Men just nu vill jag bara påminna mig själv (ifall jag glömmer senare) - och meddela så där allmänt - att det är TUNGT! Inte för att vi hade väntat oss något annat heller, men nu när vi lever i situationen så kan jag bara konstatera att vi har haft mycket gråt, skrik och frustrerade barn. Det bästa rådet (och det svåraste) jag har fått är att försöka hålla hemmamljön så lugn och trygg som möjligt då skolan/dagis känns kaotiskt. Att balansera upp det kaotiska med en överdos i harmoni och lugn. Men som alltid i livet är det lätt att vara trygg och lugn då allting flyter på och mindre lätt då barnen är extra krävande. En övning i självbehärskning på hög nivå är den här skol-/dagis-starten i varje fall.
Det kändes viktigt att skriva ner det. Så att jag inte glömmer de här jobbigare stunderna sen senare då jag i gungstolen smuttande på portvin skrockar över äventyren i Belgien där i början på seklet. (Orkar inte just nu börja försöka förstå mig gällande varför jag tycker att det känns viktigt att jag också kommer ihåg jobbiga stunder. Kommer kanske på orsaken en annan gång.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar