Parvårdandet

Fredaaaag! Hösten har verkligen kickat igång den här veckan. Varje dag har någon i vår familj anmälts sig till någon kurs som kör i gång nu på hösten och skolan skickar typ hundra papper och blanketter som skall fyllas i.

Tycker att det känns helt ok att komma tillbaka till rutinerna och allt är så mycket lättare då vi gått igenom samma sak redan två gånger. Den vemodiga känslan över att sommaren är slut har än en gång övergått i nån form av höstenergi. Fast i den här rumban märker jag - på gott och ont då måste jag ändå tillägga - att vi inte ser och speciellt då talar med varandra lika mycket som under sommarmånaderna.

Läste några bra funderingar om vårdandet av parförhållande på svenskayle.fi av Maria Sundblom-Lindberg. Tycker att hennes poäng med att den gemensamma tiden inte alltid behöver vara så spektakulär är bra. Att tala med varandra typ 10 min varje dag är också min målsättning. Låter kanske lite men är guld värt då samtalet är kvalitativt, dvs ingen distraktion och genuint lyssnade på varandra under några minuter. Tror inte vi når upp till det här närapå varje dag.

Fast vardagsvårdandet är viktigt var det också bra för oss att få några dagar på tumis i Köpenhamn
 den här sommaren. Lyx!

Det sägs också att gemensamma hobbyn kan vara bra för förhållandet. Att lägga och ta upp nät är en
säker grälskapare för oss och så verkar det också vara med vår nya seglings-hobby. 

Fast just den här gången var stämningen bra, men det var före byiga
vindar och det eländiga sydandet.

Barnens franska favoritlåt den här sommaren var Sur Ma Route. Den lyssnade vi alla på varje dag. Nu har sången tystnat och vi alla kämpar på i våra egna vardagsuniversum men spelar den ännu en gång som min fredagslåt och för minnenas skull.

Puss och kram!