måndag, mars 25, 2013

Finnen

Vi började den här måndagen med att utföra konditionstest på varandra. Hade ingen lust alls att börja morgonen med att visa min muskelstyrka tillsammans med vältränade 20-åringar. Fick igen för några minuter känslan av att jag är helt tokig som har gett mig in på de här studierna. Men så började vi testandet och allt kändes bra.

Sen tänkte jag ännu på en helt annan sak. Igår när jag flög hem från Stockholm satt jag brevid ett gäng medelårders finländare som enligt min kategorisera-människor-i-olika-fack-blick kunde ha varit bostadsförmedlare som varit på någon konferens i Sverige. När vi landade i Helsingfors hojtade den ena förmedlaren högljutt att nu kan vi vrida klockan bakåt så där ca. 20 år. Resten av gänget nickade och mumlade typ amen. När jag väntade på bussen stod en annan av förmedlarna och diskuterade med en japansk turist. Personen åjade sig över att ingen TALAR i Finland - kood luck bara liksom i att försöka hitta öppna människor här sa förmedlaren till japanen. De här händelserna har nu snurrat i mitt huvud halva dagen och jag vet inte riktigt varför. I mina mörka stunder när jag är trött på det här landet kan jag hålla med om allt det där. Men när jag stod där i den varma vårsolen så kände jag inte igen det Finland förmedlarna suckade om. Lever jag i en bubbla? Troligen. Samtidigt kan jag inte låta bli att undra över vilken typs av seminarie/konferens gänget varit på när det nu plötsligt såg sitt hemland genom så sprillansnya linser. Men jag frågade inte (för jag är ju trots allt finne). Eller var de kanske bara på fyllan? Jag lär aldrig få veta.

Ps. DET ÄR JU PLÖTSLIGT VÅR!

2 kommentarer:

daniela sa...

helt samma om vi e 20-åringar, du e ju en rikti tuffing anne!

Anne sa...

Du förstår min noja sen när du är 33 år och har ålderskris:). Men guuuud vad jag blir glad av att få ha så fina klasskompisar som du! Tuffing är du med!