Igår bestämde vi oss för att göra en dagsutflykt till
Oostende. Danni blev skickad till London efter lördagsnattens terrorattack, så det var barnen och jag som åkte iväg. Nu har det blivit kallt i jämförelse med värmeböljan under de senaste veckorna, men det svalare vädret betydde att tågen inte var överfulla och det fanns bra med plats på stranden. Atlanten kändes också varm när luften var svalare.
Listar tre positiva iakttagelser till från gårdagen:
1. Tågen är billiga här och barnen behövde inte betala något alls (tror egentligen att Rufus kostar men biljettförsäljaren tyckte han skulle få åka gratis -
bon journée hälsade han sen med ett leende. Sånt älskar jag ju, fast förbundskansler Merkel skulle eventuellt bli nervös på det slösaktiga Sydeuropa om hon hörde dylika historier.
Syd och syd, tänker du kanske nu men jag har hört holländare som anser att Sydeuropa börjar i Belgien, inget Centraleuropa här inte)
2. Det är lätt att resa ensam med Rufus och Elsa nuförtiden. De hjälper till och bär istället för att behöva bäras (i och för sig händer det här bara när de är på gott humör, under rajvar-attackerna är det som om vi förflyttas 4 år tillbaka i tiden och då bär jag på alla väskor + barn)
3. Havet! Saknar havet, skönt att få blicka ut i horisonten en stund.
 |
| Ebb |
 |
| Blåslekar |
 |
| Orädda måsar |
 |
| Deckaren |
 |
| Oostende är ingen myspys strandstad, hårdheten har dock sin charm. |
 |
| Vi glömde solglasögonen hemma. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar